Barndomen pågår inte från en viss ålder till en annan ålder då
barnet växt upp och stoppat undan allt barnsligt.
Barndomen är kungariket där ingen någonsin dör.

Jag hade haft fler nära döden-upplevelser än de flesta; det var ingenting
jag någonsin vande mig vid.
Ändå kändes det på något sätt oundvikligt attjag skulle se döden i
vitögat igen. Som om det faktiskt var mitt öde. Gång på gång hade jag
lyckats undkomma, men den sökte alltid upp mig igen.
Men den här gången var det annorlunda.
När den man älskade den som skulle döda en hade man inga valmöjlig-
heter. Hur skulle man kunna fly eller kämpa emot, om det innebar att
man sårade den man älskade? Om livet var allt man hade att ge, hur
kunde man då låta bli att ge det?
Om det gällde någon man verkligen älskade?